Våra liv är förverkligandet ...

 Våra liv är förverkligandet av drömmarna våra hjärnor producerar. Samma drömliv som dröms i vår drömsömn under natten dröms även på dagen då vi är "vakna". Under båda tillstånden drömmer vi att det är den verkliga världen vi ser och som vi agerar inom.
     Vi går in i rollerna vi drömmer under vår sömn på natten, vi gör detsamma på dagen fast då i våra dagdrömmar. Det är samma sinne som drömmer men till synes olika världar. Under båda tillstånden spelas det upp scener som drömmaren uppgår i. Där antas karaktären "jag som en kropp i en värld" som sedan drillas efter omständigheternas förlopp.
     Eftersom vi (imaginärt) gått bort från vår enhet med skapelsen är vi ständigt på jakt efter den eviga tillfredsställelse och beständiga glädje denna enhet innebar och som vi vagt anar att vi förlorat. Men enhetens nektar kommer alltid att undslippa oss i dessa drömvärldar eftersom drömvärldarna är splittring: Enheten har kluvits (igen imaginärt) i delar som getts namn och form. Och om glädje kommer i dessa världar varar den inte särskilt länge: den upplevda glädjen blir kortvarig i och med omständigheterna varpå nya mål behöver sättas och arbetas hårt för.
     Källådern som möjliggör existensen har inget namn men kallas medvetande och har aldrig påverkats. Den är alltings grund eftersom ingenting kan finnas utan medvetandet. Men vi glömmer det eftersom vår blick uteslutande är fäst i våra tankar, i drömmarna som våra hjärnor formar, i det som blir till den teater vi kallar för skapelsen.
     Vi förbiser också medvetandet därför att det är osynligt och saknar förnimbara kännetecken, medan datan våra sinnen levererar tydligt kan förnimmas och av okunnighet går vår uppmärksamhet dit. Summan av denna data blir våra liv.
     Den vise har genom sitt ihärdiga intresse i att finna mening och sanning genomskådat drömlivet som ett drömliv och slutat ge rollerna verklighet. Hennes värld har vänts ut och in, gått från att enbart spegla en fysisk värld till att bli en medvetande-värld. Det är samma värld som innan (där även lustar får finnas men som hon nu är fri i!), men ändå en helt annan.
     Livet är för de flesta ett enda långt dagdrömmande. Medvetandet, detta ting vi ägnar minst uppmärksamhet, som bär och upprätthåller oändligt många universum, är bortglömt.